Kategorier
Syfte

Pension från löneslaveriet

Jag är 23 år gammal, och det har blivit dags för mig att gå i pension.

Pension innebär i det här fallet inte att jag aldrig mer kommer att behöva jobba för pengar. Jag har inte ärvt någon förmögenhet som gjort mig ekonomiskt oberoende. Om jag skulle sluta jobba helt och hållet idag skulle jag ”bara” klara mig några år på mina sparpengar.

Så, varför hävdar jag att jag gått i pension?

Jag har valt att idag pensionera mig från att göra saker som jag själv inte vill göra för pengars skull.

Jag har idag pensionerat mig från att göra andra till lags och bestämt mig för att sluta jaga kortsiktiga pengar av oro för min ekonomiska framtid.

Enligt min mening är livet för kort för att göra sådant som bara gör en stressad, och som man inte ser värdet utav.

Betyder det här att jag kommer sluta jobba nu?

Nej – tvärtom kommer jag kanske att jobba hårdare än tidigare. Skillnaden är dock att jag nu endast kommer att jobba med saker och ting som har potential att ge mig mer än en själsdödande rutin kantad av stress och obehag.

Jag vill låta kreativiteten flöda fritt och använda mina kunskaper och intressen för att hjälpa folk lösa sina problem. Detta ska jag göra på ett passivt sätt som inte är kopplat till min egen tid. Tanken är att den investering (tid och pengar) jag lägger ned i början ska bygga tillgångar stora nog att leva på på sikt.

Det här låter kanske absurt och rentav omöjligt, men jag kan lova dig att så inte är fallet.

Min plan vilar på det faktum att uppmärksamhet kommit att bli en värdefull tillgång år 2020. I konkurrensutsatta marknader är företag beredda att betala bra enbart för att synas hos sina målgrupper.

Så länge du kan driva trafik – det vill säga att få besökare att hitta och konsumera ditt innehåll – så finns det därför alltid möjlighet att göra pengar på det. Jag har själv fått smakprov på potentialen i detta och är nu redo att satsa fullt ut.

Bara tiden kan visa om jag tagit rätt beslut.

Lukas, 8 september 2020

Kategorier
Syfte

Någon har redan gjort det

Inte bara att de redan gjort i princip samma sak som man själv tänker göra – de har gjort det bra också. Riktigt bra. Typ att-man-önskar-att-man-hade-kommit-på-det-själv-bra.

Med detta i åtanke blir man ofta nedstämd, och den brinnande låga av passion man nyss kände för sin idé slocknar lika snabbt som den tändes.

Då gör man rätt i att komma ihåg följande. 

Alla har sina unika kombinationer av personlighetsdrag och färdigheter. Även om det verkar som att det någon annan har byggt är idealet, och att du också hade byggt det på det sättet, är det helt enkelt inte sant. Efter att du hade grottat ned dig i det hade du förmodligen landat i en unik slutprodukt ändå, just på grund av att du inte skriver, pratar eller tänker exakt som alla andra. Dina erfarenheter är inte exakt som alla andra, och inte dina idéer heller.

Även om man utgår från att du i stort sett är lik någon annan som redan gör grejen du tänkt göra, är det väl rimligt att anta att det åtminstone skiljer 10% i varje aspekt av dig, mellan dig och den andra personen.

Säg att en aspekt är din uppväxt och dina erfarenheter, där du är 90% lik. Du har 90% samma intressen, 90% samma personlighetsdrag, 90% av dina källor är samma och 90% av de mål och visioner du har delas av den andra personen. Oavsett om det bara skiljer 10% mellan dig och den andra personen i alla dessa aspekter blir produkten av det hela helt annorlunda. 0.9^5 är ju 0.59049. Nu är det ju i princip en helt ny produkt redan – nästan hälften skiljer sig helt från din konkurrents. Och börjar man tänka på hur många aspekter en person faktiskt har blir skillnaden ännu större.

I slutändan är det inte originaliteten som belönas. Ingen bryr sig om hur unik din idé är, så länge den tillför värde till deras liv. Vad som är värdefullt är dessutom subjektivt. Självklart kommer inte alla tilltalas av ditt sätt att skriva, eller din unika vinkel och företagsidé. Men en del kommer att göra det, och en del av dem kommer att tycka att just din vinkel är perfekt, att du fått dem att se saken i fråga på ett sätt de aldrig sett det tidigare.

Ett exempel är sökmotorn Ecosia: https://www.ecosia.org/search?q=alissa+kl%C3%A4nningar . Som sökmotor gör de exakt samma sak som Google eller Bing, men med en liten twist. Istället för att låta sina annonsintäkter bli till vinst planterar man istället träd för pengarna. En liten skillnad kan tyckas, men en skillnad som tilltalar en viss grupp människor och som faktiskt gör skillnad.

Sen är det också frågan om vad som egentligen är rimligt. Du vill påverka världen till det bättre, hitta mening och skapa ett bra liv för dig själv och andra i processen. Har du verkligen råd att bortse från dina unika talanger och intressen då? Det är ju dessa som gör dig till den du är, och det är genom att använda dessa på rätt sätt som du kan uppnå din fulla potential som människa.

När man sätter det i detta perspektiv blir det plötsligt irrelevant hur många som redan gjort det. Det skadar ju aldrig att överväga olika alternativ, där dina intressen, talanger, samt potentiell påverkan på världen och din intressesfär överlappar. Men om du är övertygad om att just detta är det rätta för dig, är rädslan för att någon redan gjort det du vill göra helt enkelt inte viktig nog för att sätta käppar i hjulet för dig. Fortsätt framåt ändå.